Corona och Covid-19

 

Ibland känns det som någon kastar en våt svart filt över livet

Efter coronatestet på söndagen åkte jag hem tittade lite på TV, åt lite och tittade på TV igen

Framåt kvällen började jag hosta och så småningom började jag frysa så jag skakade. Tog tempen 40 grader! Inte så bra. Marsch i säng. Där låg jag och hostade så jag inte kunde sova på hela natten. Måndag morgon var jag trött, men trots allt hade tempen gått ner till 39. Ont i kroppen och ont i halsen. Strax efter lunch kom det: ”Du är testad positivt för viruset, har därmed sjukdomen COVID-19”.  På kvällen kände jag mig lite bättre, och tempen hade gått ner strax under 38. På morgonen idag var jag tillbaka på 39,2, så gårkvällens förhoppning grusades. Just nu känns det bättre igen och jag har inte ont någonstans.

BM då?

Hon var lite ner med trötthet, dålig närvaro, och ingen balans. fredag och lördag. Sedan har det blivit bättre och bättre dag för dag. Hennes provsvar har inte kommit ännu.

Nu väntar jag bara på att jag ska bli frisk så jag får besöka henne igen.

 

Inställd promenad

 

Idag var planen att vi skulle gå på promenad och BM hade beställt en macka med stekt korv och stekt ägg.

Vi fick blåsa av.

Eftersom BM var trött i går så ringde jag och kollade. BM var fortfarande väldigt trött, och hade lika svårt med balans som i går. Varje liten förflyttning krävde hjälp av två från personalen.

Inte nog med det. Fram mot tolvtiden började tomtegubben hosta och få lite ont i kroppen. Då kunde jag ju inte ens åka och hälsa på henne

I morgon 10,50 blir det Covid-19 test. Sen är det bara att hoppas. Jag vill ju så gärna hälsa på henne igen.

Personalen på Demenscentrum sa i alla fall att hon fortfarande är trött och lite vinglig, men på bra humör. Det känns gött.

 

Grå, grå grå…..

 

Nu har det varit riktigt grått länge länge. Det är tur att det finns ljuspunkter i allt det gråa.

I söndags släppte Maja sin julfilm. ”En liten julhälsning från Maja och Boppa” ”Tack Hurra” I högerspalten hittar du länk till filmen under rubriken Musik.. Jag finns med i början och i slutet.

I söndags var det också promenaddags. Som vanligt var vi ett litet trevligt gäng som promenerade och fikade. Det var så fuktigt i luften så det droppade vatten ur mitt skägg.

Igår var BM på bushumör och fick fart på hela bygget.

Idag laddar hon för myskväll med de andra gästerna och med personalen. Ost och kex, druvor och lite vin är en favorit

 

Växlande

 

Planering är en sak, men det är inte alltid det blir som man tänkt.

I dag skulle jag börja med förmiddagskaffe vid motioncentralen Karlslund tillsammans med yngsta dotterns svärföräldrar, men det blev inställt. Där är det coronastängt.

Jag satt vid datorn och jobbade med lite för ÖLGF och lite för JMI tills det var dags att åka till Britt-Marie. När jag kom dit fick jag veta att jag var tvungen att gå redan klockan 15,00. Det får inte vara för många på avdelningen samtidigt.

Till slut vände det lite för oss. Precis när jag skulle trycka på knappen för att bli utsläppt., tittade det in en tjej och sa att jag fick stanna längre eftersom en som skulle ha kommit inte dök upp. BONUS

BM var trött så jag lade henne i sängen och satte mig bredvid.

En timmas småprat är härligt.

 

En riktig myslördag

 

VI hade bestämt att vi skulle ta en lördagspromenad och det gjorde vi.

När vi kom ut genom dörren så stod ett helt gäng vid parkeringen.

Utöver våra två döttrar som skulle delta så var det en svärson, tre barnbarn varav två hade med sig sina respektive och dessutom två barnbarnsbarn. Inte konstigt att det blev an lyckad promenad, som avslutades med glögg & pepparkakor, kaffe och saffransbröd. Allt på behörigt coronaavstånd.

Det hela avslutades med att BM fick en väldigt fin fotobok av ett barnbarn. En beskrivning av hela vår familj, så fint. Jag visar lite smakprov i ett senare inlägg.

Jag kom upp till rummet med en trött men nöjd BM som ville vila en stund före det skulle bli matdags.

 

Så kom verkligheten ifatt

Såklart har jag vetat vad som är på gång, men idag blev det så påtagligt när det var vårdplanering för BM. Drömmarna knäcks och sen är det bara kall verklighet.

Det är klart att jag hade velat ha henne hos mig bara ett liiiiitet tag till, men man måste tro på dom professionella. BM kommer inte hem. Det blir ett vårdboende för henne. Nu gäller det att göra det bästa av det som kommer, men just nu känns det väldigt tungt

Det var ett tag sedan

 

Nu var det länge sedan vi fick en promenad, men i dag var det dags. Tur hade vi också. Inte så varmt, men vindstilla och solsken.

Inte nog med det. Vi fick med oss två av våra döttrar och två barnbarn, och så Sally som kikar ut från cykelkärran. Det blev en underbar promenad som avslutades med kaffe och macka ute tillsammans med lite sång och hurra för yngsta dottern som fyller år i dag.

BM kom in med ett stort leende. Hon ville inte alls lägga sig och vila så när vi haft en liten mysstund följde hon glatt med sköterska till sällskapsrummet där vi hjälpte henne att sätta sig i en skön fåtölj för att titta lite på TV innan det skulle bli middag.