torsdag 22 december 2011

En tung dag

Ibland är det tungt att vara pancho. I dag är det en sådan dag!

I går kväll blev mitt femtonåriga barmbarn misshandlad. Han har varit förföljd av ett gäng under en längre tid för någon påhittad oförrätt. I går kväll när han var bjuden på fest small det. Slagen i huvudet med en flaska och grovt misshandlad så man kan misstänka skador i magen och kanske ryggen. Det finns risk att han får tillbringa julen på USÖ.
Man kan undra vilka värderingar sådana här killar fått med sig från sin uppväxt. Det första vi fick lära oss, och som vi försökt förmedla till våra barn, är respekt för andra människors liv och egendom. Det betyder inte att man behöver vara en mes, men det betyder att man inte går ihop i ett gäng och misshandlar andra människor bara för att man inte gillar dem, eller för att man är avundsjuk.  Det här handlade inte om ett hastigt uppblossat slagsmål mellan två ungdomar som hetsat upp sig över något. Det var planerat och samordnat. Det innebär en avsikt, medvetenhet och en hänsynslöshet som jag avskyr hos människor.
Man frågar sig vilken framtid sådana här ungdomar kan få. De har antagligen ingen bra prognos. Man kan tycka att det är samhällets angelägenhet att föra in dem på rätt spår, men jag tycker att man ofta alltför lättvindigt tar bort ansvaret från deras föräldrar. Skall man komma till rätta med sådant här, måste föräldrarna göra sitt. Det är ju också föräldrarnas uppgift att förebygga genom att ge sina barn värderingar som bygger på respekt för andra. Det innebär dessutom att föräldrar ger sina barn en bättre förutsättning till ett bra liv.

Just nu är jag bara glad att barnbarnet lever!

1 kommentar:

  1. Åå vad fint skrivet pappa!
    Vi är också glada att han lever...
    Nästa gång vi åker bort tar jg med honom så jag kan vara lugn...

    Puss o kram
    Katarina

    SvaraRadera